LEKTION TVÅ
Introduktion
Nu är du redo för en kortfattad lektion i astrologins historia. En viktig sak i denna, och alla kommande lektioner - du kommer att stöta på ord som du inte känner till - slå upp dem. Därigenom kommer du att utveckla ditt ordförråd för framtida användning som astrolog.
Termen "förhistorisk" är litterärt sett en oriktig benämning. Hur kan någon möjligtvis relatera historien för någonting som existerade innan historien själv? Inte desto mindre måste vi förlita oss på "förhistorisk historia" för att bestämma astrologins ursprung. Likt många forntida lärdomsgebit, konstarter och hantverk existerade astrologi långt innan någon satt ned och upptecknade astrologernas tankar "för protokollet."
Att astrologi var en av världens tidigaste lärdomsgebit visas av de astrologiska symbolerna som är samma idag som på de forntida grottorna, gravkamrarna och pyramiderna. Den mesopotamiska traditionen förlägger den primitiva zodiaken till någonstans mellan 8000 och 6000 f. Kr.! Astrologi är idag inte endast ett universellt språk, utan ett universellt språk som förbinder alla raser och alla nationer tillbaka genom århundradenas historia.
Faktiskt började människans sökande efter en förståelse av himlavalvet långt innan uppteckningarna av tiden gjordes. Det råder mycket litet tvivel om att astrologi är all vetenskaps moder. Det är fullkomligt logiskt att förmoda att astrologerna var de första vise männen i till och med de mest primitiva civilisationer. Att exakt fastställa astrologins begynnelse är rent nonsens eftersom, som vi redan sagt, det är fullkomligt möjligt att astrologi är äldre än människan själv. Säkerligen är astrologins begreppsmetod lika gammal som universum självt och dess bevis på livet, som vi känner till det, måste vara lika gammalt som det livet självt. När Solen går in i en total eller partiell eklips blir djuren oroliga och ängsliga; de tycks äga en väldig vetskap om någon sorts överhängande fara. Fåglarnas vackra musik upphör och apor lämnar sina träd i avsikt att förena sig för ömsesidigt beskydd.
Den enklaste metoden för oss att upptäcka skälet till varför forna astrologer innehade en sådan respekterad position i till och med de tidigaste civilisationer är att placera oss själva i deras ställen. För den primitiva människan var himlen ymnig av övernaturliga och respektingivande under. Vi måste anstränga oss för att föreställa oss levnadssättet under de dagar då människor vandrade i nomadstammar över Främre Orientens vidsträckta yta och livnärde sig på landet omkring dem. Försök att föreställa dig själv i denna förhistoriska värld, och låt den oförställda sensoriska erfarenheten av denna värld vara din yttersta kunskapskälla.
Det första och mest uppenbara fenomen du skulle märka är den betänkliga förändringen mellan dag och natt. Det är ljust och varmt på dagen men kallare och mörkt på natten. Där finns ett väldigt, lysande klot som framträder och försvinner sammanfallande med de ljusa och mörka perioderna. Dagsljuset upphör när "saken" når en riktning motsatt den från vilken den startade. Likt allting annat måste du ge den ett namn och du kallar den "Solen."
Uppenbarligen är det ett föremål av den ofantligaste kraft. Det förser dig med värme och dagsljus och är, dessutom, det mest lysande av alla föremål som skiner ned från skyn. På natten kan du lägga märke till att situationen är mycket annorlunda. Solen är inte längre synlig, ändå finns det talrika prickar av ljus som upplyser himlavalvet. Dessa kallar du stjärnor, och de förefaller natt efter natt att framträda på samma platser.
Det finns, emellertid, en del stjärnor som inte passar in i dessa mönster eftersom de aldrig riktigt står stilla på himlen utan ständig sammanflätas och vandrar ut och in bland resten. Dessa stjärnor tycks vandra och föra sina egna liv, tämligen oberoende av de andra stjärnor som rör sig tillsammans runt himlen. Beroende på deras mycket tydliga rörelse hänvisar du till dem som "vandrarna."
På natten finns där en annan kropp som tycks ta Solens plats, som framträder regelbundet. I likhet med Solen börjar den sin färd från jordens ena sida och hamnar på den andra. Den är högst förvirrande eftersom den ständigt förändrar sin skepnad. Fastän den inte håller oss varma förser den oss med ljus på natten och tycks ha en säregen inverkan på de vattenmassor som omger oss. Ännu en gång måste du hitta på ett namn åt den, och du kommer på ordet "Måne."
Som du och dina samtida snart upptäckte, var erat mest uppenbara behov någon sorts kalender att styra era dagliga handlingar med. Det var Månens föränderliga skepnad som försåg er med det mest tillfredsställande svaret, ty den 29 dagars intervall mellan en nymåne och nästa var varken för lång eller för kort. Den var enkel att komma ihåg och lätt för att räkna långa tidsperioder. Användningen av Månens faser som kalender var ytterst värdefull för nattliga expeditioner, ty den berättade när ljusa nätter var att vänta och när mörka var att vänta. De tidigaste mänskliga civilisationerna satte sin tillit till boskapsskötsel, lantbruk, fiske eller jakt och var utlämnade åt naturens godtycke. Skapandet av kalendern begränsade naturens felslag i skörden, eftersom den lärde människan att så på den lämpligaste tidpunkten. Den faktiska definitionen av Solen och Månen, samt skapandet av kalendern, frambringade människans första astrologiska kunskap. Dörren var öppnad, och vad som skulle följa kan endast i egentlig mening betecknas som visdom.
Om en person gräver i vilken som helst av de stora civilisationernas historia finner hon att nästan alla de gamla skrifterna speglar en okritisk tro på inflytandet från stjärnorna och extracelesta väsen på mänsklighetens samt djur- och växtrikets beteende. På precis samma sätt som alla de förhistoriska civilisationerna, oberoende av varandra, kom fram till ett accepterande av föreställningen om något Högsta Väsens ordning, kom också den primitiva människan fram till slående likartade övertygelser beträffande de himmelska kropparnas inflytande på människan.
1:a Mosebokens första kapitel innehåller hänvisningar till zodiaken, fastän anteckningarna är ofullständiga. En del astrologiska historiker spekulerar i att den zodiakala cykeln kan ha varit fullständig i den ursprungliga 1:a Moseboken, men att de olika översättarna inte förstod betydelsen och alltså inte riktigt kunde omvandla tecknen till sina inhemska språk.
När den assyriske kungen Assurbanipal (669-626 f. Kr.) kom till makten i Nineve, beslöt han att utöka det kungliga bibliotekets samling. Några av hans bidrag var lertavlor som beskrev de forna babyloniernas astrologi, vilken i sin tur hade lånat huvudbeståndsdelen från deras sumeriska inkräktare. En serie lertavlor tillskrevs Sargon I, kung av Agade (3000 f. Kr.), som skrev vad som har kallats Bels Dag
Nyligen grävdes några av lertavlorna fram, nära Babylons läge, vilka visar att babylonierna visste förvånansvärt mycket om tidig astrologi, daterade så långt tillbaka som kanske 8000 f. Kr.
Men det var inte endast vid Eufrat och Tigris ursprungliga källa, livets vagga, så att säga, som forntida bevis återfinns. Runt hela Medelhavet visar tidiga produkter av mänskligt arbete på astrologins existens. Ännu mer mystiskt är det faktum att de forntida kinesiska, hinduiska, mayanska och aztekiska kulturerna visar en utbredd användning av astrologiska tecken och metoder. Detta tyder på ett ytterst anmärkningsvärt faktum. Om du möter en rimligt intelligent människa från andra sidan jordklotet, Kina t. ex. - och du inte kunde ett ord av hans språk och han inte kunde ett ord av ditt - skulle ni båda ha ett omedelbart språk genom vilket ni skulle kunna relatera till varandra - zodiakens tecken! Det är sannerligen hela mänsklighetens universella språk. (Se Illustration I, arabisk zodiak från medeltiden.)
Ett av de mera ironiska antroposofiska fynden var den mexikanska kalenderstenen, som upptäcktes tidigt i den mexikanska historian av en grupp ovetande människor vilka omedelbart grävde ned den igen. Det var inte förrän flera århundraden senare som stenen återupptäcktes. Dess tidigare upphittare förstod inte stenens märkningars astrologiska betydelse och de fruktade det de inte förstod.
Andra teoretiker förlägger astrologins begynnelse till sådana uppdiktade platser som Atlantis eller Lemurien. Fastän många poeter och filosofer har talat om Atlantis och Lemurien (eller "Mu," för korthets skull), har det aldrig funnits några riktiga bevis för att de existerat.
Den mesopotamiska kulturen antages utgöra grunden för den astrologiska tankegången i västvärlden, fastän många betydande bidrag har kommit från Orienten. Likt andra konstarter och vetenskaper tros astrologin ha spritts via handelsvägarna från Babylon till Egypten, från Egypten till Grekland och från det antika Grekland till Romarriket.
Att astrologi upptog stort utrymme i antikens folks liv är obestridligt. En av de tidigaste böckerna i den romerska litteraturen vi känner till är Astronomican, en dikt från 1:a århundradet e. Kr. av Marcus Manilus. Ptolemaios, det 2:a århundradet e. Kr. store matematiker och astrolog, skrev Fyra böcker om stjärnornas inflytande eller Tetrabiblos på latin.. Shakespeares pjäser, vilka baseras på tidiga skrifter som Plutarchos liv, är proppfulla med hänvisningar till den respekt som tillskrevs astrologiska förutsägelser ("Varning för den 15:e mars," för att ta ett välkänt exempel).
Vid samma tid som Ptolemaios summerade det astrologiska vetande som hade hopsamlats under århundraden, förbereddes motattacker mot dessa övertygelser i olika hedniska och kristna läger. Den kraftfullaste av dessa attacker kom från de kristna apologeterna som då började vinna röster. Vanligen betalade de kristna sina angripare med samma mynt, och förkastade andebesvärjare, orakel, förutsägelser, spådomar och astrologi som om alla var demoners uppfinningar. De kristna motsatte sig inte astrologin därför att den var ovetenskaplig, utan att den var, trodde de, omoralisk. Det är intressant att notera att den kristna majoriteten också tenderade att tro att vetenskap också var omoralisk.
St. Augustinus utövade ett kolossalt inflytande på kristendomens utveckling, vilket antyder att han var en av de ledande formarna av den värld i vilken vi lever. Hans argument mot astrologi var bland de mest kända under medeltiden. Fastän hans argument var så häftiga, erkänner han beredvilligt i sina "BEKÄNNELSER" att han vändes bort från astrologi inte genom bevisföring utan genom att få höra att en viss förmögen jordägare föddes i precis samma ögonblick som en eländig slav på hans egendom.
Tidigare på 300-talet levde en viss aristokratisk romersk intellektuell och kristen som skrev ett massivt försvar för astrologin som än idag betraktas som en astrologisk klassiker. Denna särskilde författare, Julius Firmicus, höll för att eftersom astrologen mediterar mellan mänsklig själ och celest varelse, måste han leva ett rent och strängt liv. Själva den mänskliga själen är en gnista av det gudomliga sinne som utövar sitt inflytande genom stjärnorna. Därför fastslog Firmicus att astrologi är en användbar och upplyft sysselsättning; dess sanning kan testas experimentellt.
Bortsett från Firmicus fanns några mindre kända författare som förefaller se bakåt, men som faktiskt skulle ha varit mycket hemmastadda i Europa 1000 år senare. Solinus, som författade en mischmaschgeografi som användes mycket under medeltiden, var intresserad av ockult medicin. Han hänvisar ibland till stjärnornas kunskapsområde och upprepar efter tidigare författare en beskrivning av horoskopet för själva staden Rom. Detta särskilda retrospektiva horoskop avslöjade uppenbarligen att Roms första grundläggande sten lades av Romulus på den elfte dagen i maj mellan den andra och tredje timman när Jupiter var i Fiskarna, Solen i Oxen, Månen i Vågen och de andra fyra planeterna i Skorpionen.
Zodiaken, det grekiska ord som betyder "djurkrets," hade vid denna tid genom noggrann iakttagelse minutiöst kategoriserats i tolv olika symboler som beskrev den särskilda jordiska situationen när Solen befann sig i den delen av himlen.
Vädurens tecken beskriver då, med sitt plötsliga framstörtande, vårsädens första begynnande framträdande, medan Oxen betecknar den samlade kraften och skördens naturliga tillväxt samt djurens parning. Tvillingarna uttrycker den ekologiska pyramidens fruktbarhet och inbördes förbindelse. När Solen är i Kräftans tecken tycks naturen undantagslöst vara full av flytande saftighet, varje planta och djur är laddat med livets sav. Vid högsommar demonstrerar Lejonets styrka och man Solens brännande kraft. Lejonet föregår Jungfrun som symboliserar skörden och säden för nästa års säsong. Vågens tecken, som signalerar höstdagjämningen, beskriver den procession varigenom sommarens hetta blir mildare innan naturens avkylande förfalloprocess transformeras till dödens tecken i Skorpionen. Skytten för året till en period av allvarlig reflektion, antydd av bågskytten, som ser sig om då han galopperar mot vintersolståndet. Stenbockens tecken anger övergångsstadiet från det gamla till det nya då Solen åter börjar stiga. Vattumannen är vinterregnens tid, och Fiskarna indikerar de levande men osedda rörelser under den genomdränkta jorden som föregår Väduren och vårens första dag, cykelns början.
Likt andra kunskapsgrenar gjordes inte många framsteg under medeltiden. Själva astrologin tycktes ha dött bort ur det västerländska medvetandet. Under 900-talet återuppväcktes ändå den västerländska civilisationen till astrologins mysterier genom uppdykandet av arabiska översättningar som var de enda överlevande av hebreiska, grekiska och latinska original.
Hur som helst påbörjade upptäckten av de arabiska manuskripten en ny era av astrologiskt intresse som kulminerade i de mästerliga arbetena av Abelard av Bath, som diskuterade österlandets bedrifter beträffande kultur och vetenskap i jämförelse med västerlandets stagnerade lärdom. Abelard pekade på planeternas inflytande på nationer, och förband sin astrologiska visdom med vetenskapen om matematik och djurs beteende. Han var också alkemist, en vetenskapsman som försökte förvandla basmetaller till guld. Fastän deras experiment var dömda att misslyckas, banade alkemisterna väg för andra moderna vetenskaper.
Från Abelards tid fram till 1100-talet återfördes västerlandets ursprungliga lärdom dit via arabiska översättningar, vilka lade till sin egen prägel av österländsk visdom i förbigående. Allt eftersom återuppväckandet fortskred krävde lärjungarna mer och mer kunskap, och en väldig återfödelse av matematik, astronomi, astrologi samt av de experimentella vetenskaperna ägde rum.
Det stora uppväckandet av kunskap ledde, förstås, till många spektakulära lärda argument, med de gängse ytterligheterna på alla sidor. Fastän de flesta människor på den tiden trivdes med både astrologi och religion, var lärjungar begivna på att försöka bevisa att den ena var "bättre" eller till och med den "enda" sanna kunskapen. Detta påbörjade en uppdelning som existerar fram till våra dagar, där människor felaktigt antar att om man tror på astrologi kan man inte tro på Gud och vice versa.
På 1100-talet hävdade vissa lärjungar att astrologi var den enda sanningen och att religion var alltigenom vidskepelse. Andra filosofer intog en diametralt motsatt ståndpunkt. Trots allt detta intog gemene man den förståndiga inställningen att religion och astrologi var fullkomligt förenliga och kunde existera sida vid sida.
Det var under medeltiden som astrologin började grena ut sig i sina fyra grenar såsom förklarades i Lektion I. Dessa är, ännu en gång:
Medeltidens författare var väl medvetna om astrologins betydelse. Chaucer hänvisar till astrologisk teori på ett ledigt sätt, för att låta förstå att astrologi inte endast var accepterad av de massor han porträtterade, utan den var så pass mycket en del av deras liv att den låg bortom all debatt. Astrologiska symboler och hänvisningar vävs in i hans Canterbury tales själva uppbyggnad. Chaucer ställde faktiskt horoskop på personligheter som den kraftfulla Hustrun från Bath. Enligt den goda Hustrun hade hon sin sensualitet att tacka för det faktum att hennes horoskop placerade Mars i Oxen.
En annan medeltida författare som lade stor vikt vid astrologi, sida vid sida med religion, var den store italienske författaren Dante Alighieri. Hänvisningar till astrologi ryms alltigenom Den gudomliga komedin. Milton, Spencer och senare Shakespeare använde sig av ymniga astrologiska anspelningar i sina arbeten.
Allt eftersom medeltiden banade väg för renässansen kom även astronomin i åtnjutande av ett återuppväckt intresse. Under den senare delen av 1200-talet rapporteras matematikern Johannes Campanus ha systematiserat indelningen av horoskopet i zodiakens tolv hus. Likt Hippokrates och Paracelsus, grundarna av den medicinska teorin, var Campanus läkare. Han var både doktor och påven Urban den fjärdes präst. Under 1400-talet publicerade Johan Mueller, professor i astronomi och författare av ett flertal böcker i trigonometri, en översättning av en annan av Ptolemaios böcker i astronomi kallad Almagest.
Under denna period var astrologi och astronomi fortfarande sammanflätade, och en viktig talesman för båda var Tycho Brahe, en dansk som levde på 1500-talet. Utöver det att arbeta med metallinstrument, studerade Brahe Kopernikus (en tidig anhängare av astrologi) tabeller och fulländade och korrigerade dem. Han ledde in studiet av planeterna på en sådan precis utformning att hans briljanta elev, Johannes Kepler, använde sig av Brahes studium av de celesta kropparna - Mars i synnerhet - för att upptäcka den universella gravitationens trefaldiga lag. Andra av Keplers upptäckter utnyttjades senare av Sir Isaac Newton i dennes studium av dynamiken (Sir Isaac var också astrolog).
Kepler var en mycket ivrig astrolog och formgav ett av de tidiga teleskopen för att bistå honom i hans studier. Kepler trodde bestämt att astrologi och religion var oåterkalleligt omsnärjda. Det var hans övertygelse att Gud skapade människorna ur elementen, och att elementen absorberades av människan från stjärnorna som människan absorberade mat och dryck. Av detta drog han slutsatsen att "människan måste också, liksom elementen, vara beroende av planeternas inflytande."
Galileo företog många vetenskapliga efterforskningar i klockor och teleskop. Han var, också, en astrolog som skrev och publicerade två böcker vilka innehöll av honom personligt ställda horoskop.
Den mest kände astrologen av alla under denna period var Michel de Notre-Dame, allmänt känd som "Nostradamus." Många av hans förutsägelser besannades under hans livstid, andra besannades inte långt därefter, såsom Cromwells uppgång och Napoleons födelse. Han förutsåg också det exakta datumet för andra världskrigets slut.
Det sades om Nostradamus att han fruktade att världen inte var beredd på hela sanningen och att han var rädd för ogynnsamma verkningar genom en del av sina förutsägelser. Följaktligen skrev han många av sina förutsägelser i avsiktligt obskyra verser vilka astrologer som följt honom till denna dag har försökt att dechiffrera.
William Lilly var det följande seklets ryktbaraste astrolog. Typiskt nog för den tidsålder i vilken han levde var han mycket kunnig i ett antal konst- och hantverk, alltifrån medicin till författande (lägg märke till hur många astrologer som också verkat inom det medicinska området). Han var en professionell astrolog som skrev en av de tidigaste böckerna med profetior i form av "almanackor." Han publicerade också en berömd bok benämnd Christian astrology, ödmjukt behandlad i tre volymer. Han hyste en förkärlek för att lösa brott genom horoskop samt för att förutsäga olyckor. En sådan förutsägelse skänkte honom en hel del erkännande. Genom noggrann mundan astrologi förutspådde han och tillkännagav det faktum att en stor brand snart skulle utbryta i London. Inte långt därefter bröt Londons stora eldsvåda ut och Lilly inställdes inför den av Underhuset uppställda undersökningskommittén. Med tiden blev han frikänd från varje oförrätt då han endast förutsade eldsvådan men inte hade något att göra med dess ursprung.
Under samma 1500- och 1600-talsperiod studerade mycket lärda män astrologi vid sidan av filosofi, teologi, medicin, juridik, fysik och matematik. Då studiet av dessa ämnen krävde genomläsning av många olika språk lärde sig lärjungarna slentrianmässigt andra språk än sitt eget, vid sidan av gamla tiders latin, grekiska och ibland arabiska och hebreiska.
Detta var den utbildningsmässiga och förmögenhetsmässiga separationens dagar. Antingen var en människa mycket rik och mycket välutbildad eller så var hon mycket fattig och hade ingen utbildning alls. Typiskt nog fanns det människor som drog fördel av situationen. Lärjungens högeligen vetenskapliga efterforskningar plagierades och urvattnades till förenklade beteckningssystem och såldes till de fattiga i dess mest elementära form. Astrologi var inget undantag. För dem som innehade någon kunskap i att läsa fanns det "rafflande historier" i dess tidiga gestalt av almanackor och handböcker. För den helt olärde fanns det stjärnskådande charlataner och andra som skrev vad de kallade för ett horoskop på ett ögonblick för vad än handeln kunde tåla. Tyvärr finns det de som gör det än idag.
Dessa ytterligheter ställde naturligtvis astrologin i dålig dager som om den var bedrägeriets och kvacksalveriets äganderätt. Johannes Kepler pekade på att de outbildade var en lätt måltavla för dessa sensationella förutsägelser, förebud och tecken som skulle skänka betydelse åt deras liv i "tyst desperation." Kepler förutsåg helt riktigt att astrologiska bedragare skulle leva på dessa instinkter, men insisterade på att detta på intet vis misskrediterade legitima astrologiska strävanden, inte mer än vad medicinska kvacksalvare misskrediterade licensierade läkare.
Trots Keplers och andra vetenskapsmäns ansträngningar kastar dessa charlataner en mörk skugga över den astrologiska vetenskapen under 1700-talet.
Det var inte förrän i slutet av 1800-talet som astrologin åter likt fågel Fenix reste sig ur charlatanernas aska. Ett av skälen till det förnyade intresset var den närmare kontakten med Fjärran Österns länder, särskilt Indien.
Två författare i synnerhet är ansvariga för astrologins återfödelse under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Den ena var en man, Alan Leo; den andra en kvinna, Isabelle Pagan. Dessa två astrologer utförde omfångsrika efterforskningar i antika astrologiska texter och har skrivit vad som av astrologer betecknas som klassiker. Alan Leos arbeten om Månens position vid timman för ens födelse är fortfarande grundläggande för nuvarande texter, och Isabelle Pagans genomträngande analys av karaktärsbestämning enligt zodiaktecknen ligger till grund för seriösa astrologistudier idag.
I vårt århundrade har mycket av den med astrologi tidigare associerade humbugen försvunnit. Vi har fortfarande "ögonblickliga" horoskop i dagstidningarna och det finns de som tar dem ganska allvarligt. Den besinningsfulle studenten vet att dessa är mycket allmänna till sin natur och endast ger den mest generella analys av människor födda vilket år som helst under sitt teckens vidaste verkningskrets. Ändå vill det synas som om de "dagliga horoskopen" tas endast så allvarligt som de är menade, och att det föreligger ett kolossalt återupplivande av intresset för astrologins mera djupa och vetenskapliga aspekter.
Antalet människor som för närvarande är intresserade av astrologi på världsomspännande basis är oräkneliga, men låt oss, för att illustrera överensstämmelsen mellan modern astrologi och modern vetenskap, tänka på två ståndaktiga anhängare i 1900-talets vetenskapliga värld - Albert Einstein och Carl G. Jung.
Einstein behöver, förstås, ingen introduktion. Denna den största moderna vetenskapsmannen av dem alla hade en djupt rotad respekt för astrologi och noteras ha hyst en markant mottaglighet för det "kosmiska religiösa sinnet." Med detta avsåg Einstein att himlavalvet spelade en obestridlig roll i mänsklighetens och hennes fysiska världs öde.
Carl Jung är kanske mindre ryktbar, men bland astrologer är han en ledstjärna. Jung var den ofta omnämnde Sigmund Freuds skyddsling, och även fastän han senare var oense med Freud på flera punkter förblev Jung en av alla tiders största psykiatriker.
Dr. Jung ägnade den tid som var nödvändig för att etablera förhållandet mellan människors beteende och stjärnornas rörelser. Han gick så långt som till att ställa horoskop för 800 av sina gifta patienter samt att jämföra fynden i ett vetenskapligt arbete kallat "Tolkningen av naturen och psyket." Jung studerade kombinationerna mellan sol- och måntecknen som de förhöll sig till maka och make. Jung, vilken hade en astrolog som medlem av sin stab, citerades av Astrologie Moderne när han sade:
"Det har funnits många träffande motsvarigheter mellan den astrologiska och den psykologiska tilldragelsen eller horoskopet och den karakteriella läggningen... Man kan med betydande tillförsikt förvänta sig att en given väldefinierad psykologisk situation kommer att åtföljas av en likartad astrologisk gestaltning. Astrologi består av gestaltningar som symboliserar det kollektiva omedvetna, vilket är psykologins ämnesområde." Mindre bekant var dr. I. D. Broughton, som den 1:a januari 1861 i Monthly planet reader skrev att South Carolinas utträde skulle leda till inbördeskrig (en idé som då var föremål för vittomfattande gyckel). Dr. Broughton förutsade också helt riktigt att landet inte skulle få se fred förrän sommaren år 1865. Dr. Broughtons arbete baserades på den banbrytande principen att Uranus passage genom Tvillingarna var ett fientligt omen. Senare skulle många astrologer förutspå ett stort krig när Uranus nästa gång återvände till Tvillingarna - vilket inträffade under 1941 och 1947.
Mark Twain var en annan berömd person som befattade sig med astrologi som bisyssla. Han skulle utan tvekan ha gjort mer inom astrologin om han vetat att kartläggandet av hans egen död var riktigare än han vågat drömma om.
Fastän astrologi är en ren vetenskap, som innehåller många ovedersägliga teorier likande sådana vetenskaper som fysik och kemi, har många människor använt sig av astrologiska förutsägelser för avgjort finansiell fördel. Medan det i åratal har varit vanligt för affärsmän i österlandet att konsultera sina astrologer innan de fattar viktiga beslut, börjar västerländska affärsmän precis inse detta förfarandes tydliga fördelar (vilket skulle kunna förklara varför många österländska länder har en avgjord stabilitet medan den västerländska civilisationen tycks befinna sig i ett konstant tillstånd av gungning).
Ett märkbart undantag från denna allmängiltighet var J. Pierpont Morgan, som regelbundet anlitade en uppriktig (och mycket framgångsrik) astrolog vid namn Evangeline Adams. Evangeline hade ett rum i Carnegie Hall varifrån hon rådde många framstående individer för vad som då betraktades (tidigt tjugotal) som ett mycket högt arvode om $25 i timman. Dussintals skådespelare och skådespelerskor, inklusive den store Caruso, dök regelbundet upp vid hennes dörr, förutom Wall Streets vise män. Senare i livet sponsrades hon av ett företag för konsumentprodukter i ett program som varje kväll gick ut till miljoner amerikanska radiolyssnare. Hon skrev även många populära böcker, inklusive bestsellern The bowl of heaven.
Idag är astrologi, ännu en gång, ett vördat och aktat lärdomsgebit som har berört de bildade massorna med sin logiska skönhets häpnadsväckande djup. Denna övergångsprocess har inträffat av ett antal bestämda skäl. Människor i allmänhet har svikits av de slutledningar som astronomin (och besläktade vetenskaper) dragit i beskrivningen av människans förhållande till universum och söker och förlitar sig mer och mer på den astrologiska tolkningen. Ett annat bidragande skäl är att så många högeligen accepterade och respekterade vetenskaper samlar bevisdata som beskriver ett fullständigt nätverk av celesta, jordiska och ekologiska förhållanden. Dessa omfattande studier har avslöjat ett förhållande mellan på jorden inträffande fenomen och vissa astrologiska gestaltningar. Många av de forntida traditioner som ledsagade våra bröder och systrar i det förflutna kräver (och får) våra samtida elevers och yrkesmäns respekt. Säkerligen kan ingen intelligent person förneka att framskriden fysik och psykologi befinner sig i filosofins och mystikens gränsområde. När nu jorden betraktas som en helhet, känd för att influeras av galaktiska, stellariska, solariska och planetariska krafter, bekräftas ständigt många astrologiska lagar och processen kommer säkert att expandera allt eftersom vi upptäcker mer och mer om vårt förhållande till universum. Astrologin kommer med tiden att äras, såsom det var i det förflutna, av dem som inte förnimmer någon åtskillnad mellan himmel och jord.
Färskt världsomfattande erkännande av astrologi som en användbar vetenskap dök upp som ett resultat av två framstående mäns rapporter - en på det östra halvklotet och en på det västra halvklotet.
I Tjeckoslovakien avslöjade dr. Eugen Jonas, en ryktbar psykiatriker, att han hade ställt sina kvinnliga patienters horoskop sedan 1930-talet. I förlitan på dessa horoskop har han kunnat avgöra deras fruktbara perioder med 98% riktighet. Han har också, genom användningen av dessa horoskop, kunnat minska missbildningar vid födelsen, undvika missfall och även, i många fall, för sina klienter göra det möjligt att välja kön på sin nyfödde. Som ett resultat av detta förlitade sig det överväldigande flertalet tjeckiska kvinnor på hans horoskop snarare än på några konstgjorda manicker, piller eller droger, vilka ofta framkallar bieffekter.
I New York rekommenderade en tidigare ordförande i amerikanska Utbildningsnämnden, Isaish Robinson, att astrologi borde användas bland de 1 100 000 skolbarnen under hans lagskipningsområde. Han antydde att om man placerar vissa barn ihop med vissa lärare, kommer konflikter att föreligga just därför att de har vissa födelsetecken som frambringar denna utstrålning av konflikt.
Astrologins historia kan väldigt mycket läsas som ett diagram över börshandeln (New Yorks börshandel får i genomsnitt sju telefonsamtal per vecka med förfrågningar om tiden, datumet och den exakta platsen för börsens tillkomst!). Under de fördomsfulla dagarna överskuggades astrologin av en brist på kunskap. Nu när den allmänna stämningen är vidsynthetens och den världsomspännande kommunikationen är ögonblicklig, har astrologin slagit ut i blom och frodas likt en geranium efter en lång vinter.
Under alla tidsåldrar har det funnits en del som dragit fördel av allmänhetens beredvillighet att tro på vad som helst som kunde "förutses" om framtiden. Den seriöse astrologen måste bekämpa inte endast trångsyntheten hos dem med slutna och tomma sinnen, han måste bära standaret mot dem som i all iver vilseleder allmänheten till att tro att en tillfällig blick mot himlavalvet kan förutsäga de kommande händelserna beträffande människor, världen och universum.
Slutledning
Astrologins funktioner till din egen personliga förmån, och på en mycket större skala, samhället i allmänhet, är ändlösa. Vi kommer att i introduktionssyfte specificera några åt dig här, men vi vill att du skall förstå att det potentiella antalet användningsområden eller förmåner inom astrologi är lika med det otaliga antalet möjliga zodiakala kombinationer. Det kommer att ta någon tid att bli skicklig inom detta område eftersom du har att göra med en djup vetenskap som befattar sig med den mänskliga existensens förbättring både på individuell och samhällelig grund.
De flesta av de människor som kommer att vända sig till dig för astrologisk assistans kommer att omedelbart vilja veta hur det kommer sig att astrologi kan hjälpa dem. Du, som kvalificerad astrolog, kan vara dem behjälplig på ett oändligt antal sätt. Här är bara några av de områden inom vilka dina astrologiska tjänster kan vara dina klienter till hjälp.
HÄLSA
Ett av de mest avgörande tjänstefält astrologen kan erbjuda är att råda sin klient beträffande hans fundamentala hälsopotential. Detta är ett mycket känsligt område och vi har ett mycket specialiserat studiesegment ägnat åt det så att du kommer att vara ganska kompetent att tillhandahålla råd inom detta område. Genom användning av traditionell astrologi är det också möjligt att förvarna om vilka kroppsdelar som kanske är svaga och särskilt borde iakttagas och kontrolleras av en doktor och vid vilka tidpunkter detta troligen kommer att ske.
KARRIÄRRÅDGIVNING
Du, som kvalificerad astrolog, kommer att kunna förse din klient med ovärderlig rådgivning vad beträffar den sysselsättningspotential han innehar och inom vilket verksamhetsfält han mest troligtvis kommer att lyckas. Vi ägnar också dyrbar studietid i en avancerad kurs åt detta yrkesvägledningens känsligaste område. Många kommer att komma till dig inom detta speciella område eftersom de känner sig oroliga på sitt nuvarande jobb och de tycker sig behöva en förändring. Du kan leda dem till att göra de förmånligaste dragen längs vägen.
KÄRLEKSRÅDGIVNING
Antagligen är en av de tjänster som din klient finner mest fascinerande, och mest efterfrågar, de astrologiska tjänster som är vägledning genom dennes kärleks- och sexproblem. Detta astrologiska fenomenområde benämns SYNASTRI (en term för jämförelse av födelsehoroskop). Inom synastri kan du, som astrolog, genom noggrann jämförelse av horoskop fastställa exakt hur väl två personer passar för varandra. Du kan åt dem definiera de områden inom vilka de mest sannolikt kommer att komma överens, och de områden inom vilka de mest sannolikt kommer att uppleva motsättningar. Du kan även definiera sexuell potential, attityd och känslor samt vägleda människor genom de naturliga trauman de utan tvivel kommer att uppleva. Börjar du inse den otroligt betydande position du står i begrepp att intaga i samhället? De råd du kan bringa i dagen åt klienter kommer att vara både yrkesmässiga och riktiga. Du kommer att lappa ihop misslyckade äktenskap, rekommendera botemedel och läkemedel för alla kärlekskrämpor. Du håller på att bli en förfinad specialist i ordets alla bemärkelser. I varje äktenskap förekommer svåra tider, och som astrolog kommer du inte endast att kunna se sådana perioder närma sig, utan du kommer också att vara tämligen i stånd att skilja mellan en permanent brytning och temporära sådana.
FAMILJE- OCH BARNRÅDGIVNING
Du kan också vägleda människor genom de naturligt inneboende familjeproblem som varje familj är säker på att få uppleva. Du kan råda föräldrar angående hur de bäst handskas med sina barn, och även angående just vad man kan förvänta sig av olika barn vad beträffar emotionella problem. Du kommer att kunna bistå vid varje fas av den naturliga familjeerfarenheten. Den personliga insikt och visdom du erhåller kommer endast att överträffas av de individuella och sociala förmåner som härleds från din koncentrerade analys.
SJÄLVKÄNNEDOM
De flesta människor, fastän de inte vill medge det, vet inte så mycket och sig själva som de egentligen skulle vilja göra. Detta är ett område där astrologi kan vara av otrolig betydelse för gemene man. Astrologi kan, genom en noggrann analys av transiterna, på ett riktigt sätt avslöja de dagar då någon kan känna sig egendomligt otålig eller de säregna dagar när deras humör kan vara snäsigt. Så ådagaläggs även de lättaste dagarna när någon känner sig avspänd snabbt i din noggranna analys av deras horoskop.
I korthet kommer du då (när du väl fullgjort din föreskrivna studieinriktning och uppnått vår standardnivå vad beträffar kompetens) att intaga en astrologs plats och placera dig bland den utvalda grupp av människor som ägnar sina liv åt att vägleda andra människor genom deras livs ömtåligaste perioder. Om du inte är intresserad av yrkesmässig utövning kan du helt enkelt använda din kunskap till att befrämja din självkännedom och till att hjälpa dina närmaste, din familj och dina vänner. Du kanske också vill vidmakthålla dina färdigheter bara som hobby. Möjligheterna är oändliga. Den kunskap du kommer att tillägna dig genom din utövning är en fullkomligare förståelse av varför världen är på det sätt som den är och skälen till alla de otroligt olika typerna av människor. Du kommer att veta alla orsaker till alla de frågor som förbryllar dig.
Vi kommer nu, i nästa lektion, att vända oss mot astrologins specificering. Du kommer ofta att uppmanas försvara astrologi och/eller varför du tror på den. De första två lektionerna ger dig svaret på denna typ av frågor. Du behöver inte lägga dessa två lektioner på minnet, men du borde helt och hållet ha tillägnat dig den däruti innefattade kunskapen. På detta sätt kommer ingen att kunna förlöjliga eller angripa din tro på astrologi.
ASTROLOGISK TIDSÅLDERSTABELL
8423 f. Kr. börjar Kräftans tidsålder
6274 f. Kr. börjar Tvillingarnas tidsålder
4125 f. Kr. börjar Oxens tidsålder
1976 f. Kr. börjar Vädurens tidsålder
544 f. Kr. börjar Skyttens subtidsålder
365 f. Kr. börjar Stenbockens subtidsålder
186 f. Kr. börjar Vattumannens subtidsålder
7 f. Kr. börjar Fiskarnas subtidsålder
172 e. Kr. börjar Fiskarnas tidsålder (Vädurens sub-tidsålder)
351 e. Kr. börjar Oxens subtidsålder
530 e. Kr. börjar Tvillingarnas subtidsålder
709 e. Kr. börjar Kräftans subtidsålder
888 e. Kr. börjar Lejonets subtidsålder
1067 e. Kr. börjar Jungfruns subtidsålder
1246 e. Kr. börjar Vågens subtidsålder
1425 e. Kr. börjar Skorpionens subtidsålder
1604 e. Kr. börjar Skyttens subtidsålder
1783 e. Kr. börjar Stenbockens subtidsålder
1962 e. Kr. börjar Vattumannens subtidsålder
2141 e. Kr. börjar Fiskarnas subtidsålder
2320 e. Kr. börjar Vattumannens tidsålder